Vår utsikt från terrassen

Den är så vacker. På morgonen kan det ligga en dimma över dalen, vilket gör att det känns som om vårt hus ligger ovanför molnen. Det är så magiskt. Och när sedan diset lättar och dalen nedanför framträder, så är det omöjligt att inte fylla hela själen med energi. Och efter en varm dag i toscanas sol få avsluta kvällen på denna uteplats och se Grossetos nattljus längst bort i horisonten är nog för mig så nära jag kommer att komma en religiös upplevelse…

Just nu tar vardagen och allt vi företar oss musten ur den här Mamman. Jag ser så mycket fram emot sommarens vistelse i Drömmen om Italien. Jag är verkligen i den där klyschan nu, att OM jag bara härdar ut de nästkommande fyra veckorna, så kommer allting att lösa sig… Och snälla ni, låt mig få behålla mitt luftslott:) Jag ska försöka varva ner lite smått innan, så att man inte exploderar av icke uppfyllda förhoppningar när vi väl nått fram dit. Men hjälp vad vi behöver det!!!

Vallmon blommar på vår väg i juni. Jag hoppas den kommer vara lika vacker i år.

Jag har bokat färja från Malmö till Travemünde. Lyxytterhytt där man får ha hunden med sig. Jo, det var den enda hytt där det var tillåtet. Trodde kanske att det bara var de minsta, mest inpyrda hytterna som minsta M skulle vara välkommen i. Men ack jag hade fel. En natt på färjan alltså. Nästa natt planerar jag att nå ner till Nünberg. Där har jag bokat ett familjevänligt rum där minsta M också är välkommen. Centralt nära den gamla delen av staden. I kvarteret som är det mest strippklubbstäta…:)
Med tre barn och en hund och kanske något resetrötta föräldrar, så antar jag att det kan vara skönt med en tredje övernattning. Det är ju trots allt 245 mil dörr till dörr.

Vad tror ni om en natt i Verona?
På ett litet B&B för föräldrar, barn och hund och bara ett stenkast från Julias balkong.
Jag fortsätter längta här och ska nu förbereda grönsakssoppan till kvällens middag.

ARRIVEDERCI!!!

Karmisar Becca