Så mycket är annorlunda

Vi förbereder oss för vildmarken.

Vår släpvagn är redan halvfull. Jag botaniserar runt bland barnens ytterkläder. Kläder för alla väder och årstider ska packas. Vi flyttar på lördag. För att vara borta ett år.

Det ska med byggnadsmaterial till fönsterfoder invändigt och delar av materialet inför sedumläggningen av husets tak. Vi har tack och lov en suverän tillgång till Långsjö såg bara här intill. De har väldigt mycket av det vi behöver till Bortom Verkligheten. Det har de haft under hela denna timmerhusresa. Golvet, taket, två sovrums otroligt fina träsängar är gjorda och byggda just på denna såg. Köksbordet har stora M fått fixa till i deras utrymmen och när sedan tidsbristen slog in , så avslutade sågen det arbetet och hade då skapat ett fint unikt träbord till vårt vildmarkshus. Igår slank det även med en utemöbel åt barnen som Olle på sågen knåpat ihop. Denna såg har en bärande ställning i allt där uppe i ingenmansland (som numera är vårt).

Så mycket är annorlunda…

Jag har bokat en klipp och färgtid. För första gången på oerhört länge ska jag gå till frisören. Till en salong dit jag aldrig har varit tidigare. Jag fick precis en sms-bekräftelse till min telefon. Jag är välkommen till Emma i Sälen den 5 september klockan nio. Tårarna kom när jag läste det. Bearbetning. Emma är säkert jätteduktig.

På fredag ska jag tömma salongen på mina saker. Plocka hem mina saker från Romme. Hem från den salongen där jag skulle bli gammal med den finaste kollega man kan tänka sig. Men så kommer det inte att bli nu. Någonting ville något annat. Och plötsligt blev det här året än mer viktigt. Så mycket kommer att bli annorlunda…

Här hemma har gamla M boat in sig.

Vi har varit hemma här i vårt hus i Hovis i en vecka nu. Jag och stora M sover på madrass inne på golvet i lilla M´s rum. Det känns ungefär som när man hälsade på hemma hos mamma på västkusten. Då, innan hon tog beslutet att flytta hit.

Rummen ligger fortfarande på samma ställen. Våra möbler står fortfarande på samma plats. Men allt annat här hemma andas nu min mamma. Det är mer färger, det doftar annorlunda och det blommar överallt. Både inomhus och ute. Vårt hem har fått en ny själ. Det känns fint. Hovishuset kommer att trivas medan vi är borta.