Som i en saga

som vi fick vara med i under ett dygn.

Toskana har ju så många fantastiskt vackra städer och byar. Det är svårt att avgöra vilken man ska tycka mest om. Pitigliano finns nu i alla fall med på min topplista.

Den ligger dessutom i den södraste delen, på gränsen till Lazio. Hit kommer inte riktigt lika många turister som till området runt Sienna. Här stannar man oftast lite längre också om man kommer som turist för att det finns så mycket att se och uppleva, så det är inte lika vanligt med turistbussar som släpper av sina passagerare bara för en stund för att sedan åka vidare.

Just turistbussfenomenet är ibland ganska hysteriskt i vissa mer kända byar i Toskana.

 

 

 

Vi bodde på ett litet och gulligt B&B. Helt nyrenoverat och väldigt fräscht. Ägarinnan var oerhört vänlig och hjälpsam. Bra pris och en härlig frukost. Så om ni någon gång besöker Pitigliano och behöver övernatta, så kan jag varmt rekommendera Dimor’à B&B på Piazza della Repubblica 46. Man kan lätt konstatera att stilen invändigt på boendet inte riktigt är den samma som den om man ser ut genom rumsfönstret…

 

 

Det är så mysigt att utflykta omkring två halvgamla brudar i en hyrd Opel och bara stanna till där man känner för det. Dygnet i Pitigliano var i och för sig planerat, men vi hade ingen aning om vad vi förväntade oss av det.

Att bara strosa omkring, gå ner i söta gränder (det fanns ju hundratals), flika in i någon kyrka (vi besökte även synagogan i stan), två turister helt oberoende av varandra från två olika länder sjöng spontant opera i en av kyrkorna för att testa hur akustiken var.  Den känslan när man gick utanför på en smal kullerstensgata och hör sången genom stenväggarna. Vi smög ju så klart in i kyrkan och fick en stund av lite opera live.

 

Förresten hörröni. Det blev inget ytterligare hus i onsdags. Stora M fick stanna hemma… Domarens mamma dog i måndags och här i Italien sätts ingen annan domare in, så här är jag nu med bara ETT hus i Italien…

Karmisar Becca