Traktortest på åkern bakom huset

Man håller liksom alltid barnen inom tomtens gränser. Regeln här är stopp vid skogen, stopp vid muren och stopp vid staketet. På eftermiddagen idag frågade Mini om han inte fick testa om hans blå plasttraktor (en present från Morfar och A) fungerade ute på åkern bakom huset. Han bad om lov, han ville vidga sina och traktorns vyer och ingen fara inom flera hundra meters längd finns att förnimma. Man är ju alltid en sådan hönsmamma…

Sagt och gjort, åkern, utanför staketet, nya äventyr… Minstingen var ju givetvis inte sen att hänga på:)

De såg ut att ha det så roligt! Utanför staketet på egen hand… Till slut kunde inte mamman låta bli att närma sig och lyssna på deras resonemang, utlägg med surrande humlor och fighter med brännässlor…

Just från den här vinkeln får jag alltid en önskan om att få bo i just det där huset…

Tänk vilken härlig tillvaro… Vilken rymd… Vilken plats… Vilket liv de måste ha…
Eller så har de ett liknande liv som alla andra, egentligen. Men fantisera är ju helt fritt…

Det bästa är nog hur som helst läget. Även om huset i sig också är fantastiskt. De hade jätteroligt och traktorn fungerade ganska bra den med i de djupa fårorna… Men ve och fasa för stora brännässlor:(

Svensk sommar är väl ändå den bästa!!!

Karmisar Becca