Din blogg är alltid så positiv mamma!

Lilla M´s åsikt för ett tag sedan. Hm, ja kanske det. Jag tycker att jag skriver om min vardag precis som den är. Jag ljuger inte här och jag överdriver inte heller (jo, kanske lite ibland). Det händer att vokabulären får dansa fritt emellanåt. Men mest för att jag känner så just då.

Däremot utesluter jag medvetet sådant som jag anser vara allt för privata saker. Men självklart dansar inte alltid mitt liv på moln alltid, hela tiden, always. Men det fattar väl vem som helst? Eller?

Jag föredrar själv att läsa om positiva saker. Jag tycker inte om att titta eller läsa om elände om det har ett dåligt slut. Vardagen och världen innehåller mer än tillräckligt av sådant ändå. Idag är jag för egen del oerhört tacksam för att våra italienska vänner bor på landets västkust…
Jag förstår inte de som älskar att grotta ner sig i andras olycka. Jag kan så smått förstå de som uppskattar att känna igen sig själv i andras misär. Det hjälper ibland, men oftast inte.  Så nej, jag kommer fortsätta skriva om positiva saker. För det mesta i alla fall.

Men okej, dagen till ära så…

bjuder jag väl på lite negativism inom familjen Olsson annars så extremt positiva tillvaro.
Hm, ja jag sa åt barnen att se gladare ut än vad de var på bilderna…

Den här veckan är det för min del fokus på inskolning för Minstingen. Jag är så tacksam över att vårt nya kontor här hemma är mer eller mindre färdigt. Det innebär att min man hänger mest där och att jag sköter förskolan. Mycket skönare när jag får lägga upp det som jag själv vill där. Jag och min man är ganska olika just när det gäller hanteringen av barnen i den åldern som de två minsta är just nu. Jag minns att det vara samma sak när lilla M befann sig i det skedet. Han är stenkonsekvent, jag är det inte… Ha, ha, jag anser ändå att mina metoder fungerar bättre, alla uppfostringsmetoder till trots:) Hur kan de vara så säkra på att deras metoder är bättre än mina??? Underskatta inte min magkänsla…

Det är absolut inte så att jag inte litar på mina barns pappas omdöme när han har dem. Det är bara enklare om jag inte är med. Han skulle absoluta tycka precis samma sak om man frågade honom. Så på något form av plan är vi ju faktiskt överens…

Nästa vecka är stora M bortrest. Gissa om jag ser fram emot det! En hel vecka i mina egna rutiner:) Jag säger som Manne Forsberg i pappapodden (hans fru har varit i Rio). Jag älskar min man (han sin fru då) och jag kommer att sakna honom massor! Jag kommer däremot inte sakna pappan;)

Nu ska jag ta mig ner härifrån sovloftet för att hjälpa min äldsta son med en uppfinning. Han vill så gärna komma på en. Han vet bara inte hur man gör!!!

Go´kväll!

Karmisar Becca