This was the day!

Dagen då jag för första gången på fyra år skulle få jobba ostört på ett riktigt kontor.
Och OM jag fick det!

Det brukar ju allt som oftast se ut så här när man ska försöka få någonting jobbrelaterat gjort här hemma…

Idag har jag haft det så här…

Och nej, jag har inte suttit och druckit bubbel på arbetstid, däremot massor av varmt kaffe i min mugg från Lena Linderholm. Och den har stått framme hela tiden:)  Fram till lunch fick jag så mycket gjort att jag till och med hunnit förbereda inför kommande lördags brudklädsel. Köpt bubbel och fixat snacks (min fina bästis tillverkar numera riktigt goda grönkålschips som kommer passa perfekt till bubblet).

Men den där ostörda arbetsdagen har besvärat småbarnsmamman lite. Att lämna barnen vid 8.30 i morse och hämta dem först 16.30… Mini är över fyra år och har aldrig gått mer än fem timmar tre dagar i veckan tidigare. Dessutom hade det blivit något missförstånd på hans avdelning i morse, så de hade inte riktigt räknat med honom när vi kom (på Minstingens sida hade de koll dock) så jag lämnade dem med ett sting av dåligt samvete. Inte för att jag kunnat gjort så mycket mer. Har registrerat barnens dagistider på kommunens hemsida i mitten av juli och dubbelkollat i fredags vid hämtning att allt stämde. Jag hoppas irritationen jag kände av från (låt oss kalla hen ”polisen”), var på deras egna rutiner och inte mina. Jag väljer att tro det. De där ”poliserna” kan ju vara dem som faktiskt visar vad de tycker, medan andra tiger och ler. Man vet ju aldrig riktigt. Kanske jag tar lite extra illa vid mig också, för att man inte vill vara till belastning. Jag är ju så oerhört tacksam över att de tar hand om mina barn, så att   JAG   IO   MOI   får jobba utan dem…

Vid hämtning verkade alla ha järnkoll. Det var bara Mini som kanske skulle tänka sig att justera tiderna lite. Han tyckte att han kanske inte skulle behöva äta mellis på dagis VARJE dag, för vi hade då betydligt godare mackor hemma. Minstingen klagade inte alls. Han hade ätit mest av alla som vanligt;)

Imorgon är det nog tur att jag har mina ”hembesökskunder” på förmiddagen, så det inte bara blir kontor. Då går det inte att jobba in en heldag på en halv. Men hjärnan är ju så fruktansvärt inprogrammerad på att man ska bli distraherad och avbruten av barnen och att man aldrig hinner färdigt.

Idag har jag alltså lärt mig, att man kan bli rastlös av att äntligen fått den arbetsro man så innerligt har längtat efter…

Nu ligger båda i sina sängar, efter att ha varit hemma i tre timmar bara… konstigt…
Stora M är på uppdrag till på fredag och jag har tre olika program jag vill spana in klockan åtta. Problemet är nu att bestämma vilket av dem jag vill se på riktig sändningstid. Sen blir det de andra två på playkanalerna fram till klockan 23.
För jag har blivit klar med allt jag skulle göra idag!  

Trevlig kväll.

Karmisar Becca