Det goda livet

Vi försöker insupa det sista av denna dalasommar.

Vi har ju massor av smultronställen bara runt husknuten. Det är ju inte för intet som Dalarna är ett av vårt lands mest besökta turistlandskap. Jag vet inte om jag skulle kalla mig för patriot för min hembygd. Jag räknar nog inte riktigt detta till min hembygd. Jag har bott i ganska många delar av vårt land och jag måste väl erkänna att en svenskare känsla än i Dalarna är svår att hitta. Kanske inte den vackraste, kanske inte den mest mångkulturella, kanske inte den mest öppna och flexibla, men så mer svenskt än så här… Nej, det blir det inte.

 

122-1-av-1

130-1-av-1

131-1-av-1

Staberg är vår helglyx!

Tillika ett av denna familjs smultronställen. Bergmansgården Gamla Staberg ingår i världsarvet Falun och Kopparbergslagen. På sommarhalvåret är området med trädgård och promenadstråk fantastiskt. Restaurangen är gudomlig året runt. Idag tror jag alla matgäster missat att det var sol ute och 21 grader varmt, för borden inomhus var överfulla medan borden i den snart vissnande humlebersån var helt tomma. Vi satte oss naturligtvis utomhus.

En grönsaksgratäng som smakade himmelskt, rökt lax, sill, en makalös kikärtssallad, hästkorv så klart och en rabarberkaka efter som gjorde att jag är mätt fortfarande och kanske inte kommer att äta någonting mer idag…;)

 

123-1-av-1

124-1-av-1

128-1-av-1

132-1-av-1

129-1-av-1

127-1-av-1

 

Här vågar man till och med släppa lös bröderna brothers. Under uppsikt förstås. Så länge restaurangägarna inte har någonting emot att det plockas en liten bukett blommor från rabatten utanför den gamla ladugården och så länge man inte har någonting emot att kläderna, oavsett färg vid påklädnad, har en naturlig rödbrun nyans av slaggfärg vid hemfärd, så går det alldeles förträffligt. Pigmenten kring Falu Gruva beräknas dessutom bara räcka cirka 80 år till, så just det här med färgade kläder kanske i en framtid inte kommer att vara ett problem längre…

Natti för de två minsta här nu. För de äkta tu ska det bli en helkväll med Netflix och Joel Kinnaman i ”The Killing”. Den har fängslat mig från första sekunden. En mördad 17-årig dotter i en familj med ytterligare två småbröder. Får en så verklig känsla av att det lika gärna skulle kunna varit vi. Mina tårar rinner hela tiden, men jag kan inte sluta titta.

Trevlig lördagskväll på er!

Karmisar Becca

Annonser

Publicerat av

Välkommen till en helt vanlig småbarnsmammas liv i en småstad mitt i Sverige, en dröm i Italien och ett hus någonstans bortom verkligheten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s