Det där med att vårda sitt förhållande

under småbarnstiden är väl inte alltid jättelätt att få till. Inte annars heller kanske. Desto ännu viktigare att göra det när man kan hitta en lucka, i våra annars så fullsmetade scheman.

För några veckor sedan satt vi ett gäng på sex stycken brudar nere i vår dröm söder över och resonerade om just det här och var väl ganska eniga om att det är så lätt, att under de intensiva småbarnsåren känna att man behöver åka bort för sig själv. Och eftersom barnen behöver en vuxens tillsyn, så blir det allt som oftast att man delar på sig som par och gör saker var för sig. Kan bli livsavgörande livsfarligt! För det är faktiskt inte så svårt att hålla liv i en relation (förutsatt att man vill förstås) om man försöker sitt bästa och  prioriterar den. Är inte det verkligen att, egentligen, sätta sina barn i fösta rum (om man nu tycker att det är det svaret som låter präktigast)?.

Så nu  f r u  Q u i s t  har jag i alla fall tagit tag i det den här helgen. Har du fått till något ännu?;)

Det var riktigt kyligt uppe på kontoret i morse,

så idag flyttade jag ner i huset. Har betat av det jag kan av mina egna papper i alla fall och nästan allt på stora M´s sida också. Jag hann till och med få till den oskrivna förskoleregeln (eller det är nog snarare föräldrar som skapat den), att på fredagar hämta sina barn mycket tidigare än schemalagd tid…

Så s y n i s k t… Ja, ja, men för er som tvivlar, så kan jag upplysa er om att även denna Mamma älskar sina barn till månen och tillbaka…;) Uttrycket är fint…

Så nu ligger de där på schäslongen, mina vildmarkskläder, och bara väntar på att klockan ska passera 06.00 imorgon bitti… Gamla M har ställt klockan;)

Trevlig helg på er!!!

Karmisar Becca