… men i semestermood.

Hade en uns av något som liknade hemmakärlek när jag lämnade Hovis i torsdags morse. Midsommarblomstren som börjat slå ut, Lupiner i alla färger utanför tågfönstret på resan upp till Järvsö och känslan av att missa den svenska sommaren kändes lite vemodigt. Fram tills nu…

Så här 200 mil söder ut. Någonstans i södra Österrike. Några mil från Wien. Här känns allt precis som hemma. Lupinerna blommar för fullt, Hundkexen lyser vita, Smörblommorna täcker kullarna upp emot bergen. Vi bor på ett Gasthaus i Österrike. Ungefär 20 mil från den itaienska gränsen och här är så gemytligt hemtrevligt. Som hemma, men med en fantastisk dalgång och ett magnifikt berg utanför vår balkong. Kan i detta nu inte känna att jag alls saknar hemma.

Vi har drygt 80 mil kvar hem till Vetulonia, men vi väljer att ta en övernattning till på vägen. Någonstans på landsbygden utanför Venedig i Vedelago. Det boendet bokade jag redan i januari. För att det verkade så otroligt vackert och speciellt. Men någonstans efter att ha landat här på Gasthaus Hofbauer, så tror jag dagens känsla kan bli svårslagen. Österrike är ju så fantastiskt vackert!!!

Karmisar Becca