Tiden blir så annorlunda här.

Ett dygn här måste ha så många fler timmar. Det mesta man gör här tar lite längre tid än hemma i den vanliga vardagen. Därför ännu märkligare att det blir så många timmar kvar i slutet av dagen…

Jag har ännu inte infört någon speciell regel vad det gäller användning av surfplattor eller annan media. Jag har haft en tanke på att plocka bort detta från barnen och kanske bara ha det som något sorts fredagslyx eller lördagsflärd. Eller något i den stilen.

Hittills har vi vuxna pysslat så mycket med huset, att det ibland varit bekvämt att sätta barnen i soffan med dessa extra barnvakter till skärmar. Men jag ska definitivt skärpa till mig där och få med barnen mer i de dagliga göromålen istället. Hade liksom tänkt att bli lite gammalmodig under det här året.

Det är fortfarande lite av en overklig känsla att vi ska stanna kvar här. Så länge. Den där fasliga grundstressen sitter fortfarande kvar i kroppen. Den vill krypa fram ibland, helt utan anledning. Det är en konst att bara koppla bort det ”gamla” livet så där i en handvändning.

Jag kommer inte lägga min dator på hyllan. Jag måste ha den för att jobba lite ibland och uppdatera här emellanåt. Men mer böcker och sällskapsspel och mindre skärmtid kommer det att bli.

Kram på er!!!

Becca