Min bil framför huset i Scala Santa…

Har börjat längta dit massor!!! Och än mer klockan 07.43 den här tisdagsmorgonen.

 

 

Jag har vilat klart ute i vildmarken.

Jag är nu fullt redo att låta Bortom Verkligheten återta sin forna roll som en plats för tillfällig avkoppling från vardagens logistik och alldagsstress.

Jag längtar tills min bil står parkerad där framför de gröna fönsterluckorna igen. Tills Mirtilla, vår grannkatt, flyttar in på vår terrass igen, tills bondens hundar över gatan skäller åt alla vildsvin på nätterna (då man vaknar och blir galen på dem), tills jag får klaga på att det är alldeles för varmt och att jag inte står ut med värmen längre…

 

 

Vi är hemma i Hovis några dagar.

Mest egentligen för att Minstingen skulle dra ut en framtand idag klockan 07.50.

Det är alltid mycket logistik kring en tid här hemma just nu när vi bor uppe i vildmarken. För det mesta försöker vi planera in flera saker i anslutning till detta, för att slippa åka flera gånger.

Vi har under några veckor förberett vår treåring på detta tandläkarbesök. Så till den grad att han faktiskt såg fram emot att träffa tandläkaren denna morgon. Han klev glatt ur sängen klockan 05.30 idag och var heltaggad.

Vid 07.15 var alla inpackade i bilen på väg till tandis. När de ringer… Tandis VABBAR idag…

NEJ, förstår ni vilken logistik vi ytterligare måste gå igenom för att få till en ny tid!!!
Min första jättebesvikna känsla. Mänskligt hoppas jag… För självklart måste man få vara hemma med sina barn när de är sjuka. Snälla ring oss först, om ni skulle få något återbud under dagen eller morgondagen!!!

Och gissa, nyss ringde dem. Klockan 11.20 idag ska tanden ut!!! Tack, tack, för att ni försökte och lyckades.

 

 

Havet, gränderna och maten…

Vi åker, som vanligt, efter skolavslutningen. Detta år får jag den äran att köra hela vägen ner själv. Lilla M ska ha med sig en kompis i nästan fyra veckor. Så roligt. Det innebär att alla platser i bilen kommer att vara upptagna av barn (samt två hundar som också kommer att ta plats någonstans bland diverse bagage och packning). Alltså MÅSTE, tyvärr, stora M ta motorcykeln ner den här sommaren. Tooo bad for him…

I år tänkte vi ta färjan mellan Göteborg-Kiel. Jag försöker ju hitta på olika resvägar varje år för omväxling. Förra året blev det Nynäshamn-Gdansk. Så vi byter från öst till västkusten det här året ner. Vidare ska vi väl i alla fall försöka våga vägra Autobahn… En övernattning i Tyskland och en i norra Italien innan vi räknar med att landa hemma i Vetulonia.

Den här sommaren ska vi försöka genomföra ett köpa av ett förråd/garage med tillhörande aprikosträd… Aprikosträden följer liksom med på köpet. Lättare sagt än gjort. Att köpa fastigheter eller mark i Italien går inte riktigt till på samma sätt som här hemma. Säger ingenting om det är bättre eller sämre, bara annorlunda från vårt sätt att skriva på papper och föra över pengar. Vi har en tålmodig och snäll granne där nere som engagerar sig för vår skull den här gången. Man behöver en inhemsk som man litar på för att inte riskera att bli lurad så att säga…:))

Nu laddar vi om för tandisbesök och Leos lekland där efter. Jag drar sedan vidare ner till ett till synes somrigt Stockholm för lite ”personlig utveckling”. Så stod det visst på agendan. Stora M ser fram emot den enorma förändringen hos sin fru, när hon återvänder till vildmarken på måndag:))

 

Karmisar Becca