… i tisdags.

Tiden hos notario i Grosseto har varit inbokad sedan länge.

Egentligen bestämde vi oss för garaget uppe i Vetulonia redan förra sommaren. Träffade ägaren som ville sälja, kom överrens om ett pris (nedprutat till hälften av vad hon egentligen begärde, italiensk sed, eller nåt). När allt sedan skulle skrivas, så visade det sig att det var syskon till ägarinnan inblandade och så vidare och så vidare. Också italiensk stil. Så vi vägrade skriva på något innan alla eventuella arvstvister i en framtid var bortskrivna.

Vi har haft en enorm hjälp av vår granne här i Scala Santa. Han som kommer härifrån Vetulonia och känner alla. Garaget hade inte varit vårt i tisdags om inte han ställt upp och fixat och styrt upp allt runt omkring köpet.

Det är alltid spännande med fastighetsaffärer här i Italien. Man vet liksom aldrig riktigt vad slutnotan landar på. Vad  man vet är att det alltid blir dyrare än vad man räknat med. Även om man tror att man listat upp alla kostnader som enligt lag tillkommer.

Vi klarade oss ändå lindrigt undan den här gången. 900 Euro mer än vad vi budgeterat. Jag kommer inte ihåg hur mycket det var när vi köpte huset, men det var betydligt mer…

Ett kontrakt kostar 900 Euro. Vi missade att vi den här gången även behövde betala för den engelska kopian och lika mycket. Därav diffen på 900 Euro. Ja, ja, nu har vi i alla fall ett välbehövligt garage. Och garaget är betalt och alla kringkostnader. Nej föresten, vi behöver ge översättaren någon form av ersättning. Hon vägrade nämligen att ta emot något. Hon är en vän till en vän. När vi köpte huset var översättaren beställd av notarion och kostade 700 Euro. Så någonting måstehon ju få!!!

Hur som, vi behöver ett garage. Vårt lilla hus har inga förrådsutrymmen. Men egentligen. behöver vi bara ett garage. Men nu är vi i Italien och det funkar inte riktigt så här. I alla fall inte i Toscana. Till vårt garage ingår det en liten men gullig terass bakom garaget och sju stycken aprikosträd i en trädgård. Belägen en halvtrappa ovanför garaget. Vi får dessutom ansvar för en jättedjup vattenbrunn, med kanonfint vatten, men med ett gammalt undermåligt brunnslock som definitivt behöver bytas ut. Kanske även att tegelstenarna som nu ligger på locket bär bytas ut mot ett hänglås… En liten oas helt enkelt.

Dessutom gömde det sig en hel del gamla skatter inne i garaget när vi idag låste upp garageporten och gick in…

Ett gammalt bord med en jättefin marmorskiva… Och spana in vattenkannan!!!

En fantastisk fin gammal rostig fiskburk, en sotningskula som också verkar ha använts som motvikt till den gamla vågen som hänger på den andra sidan.

En spiskåpa borta i det vänstra hörnet och ett jättevackert tegeltak!

Bara det var  värt de 900 Euron vi missberäknade…

Detta är min favorit!!! Den har jag tagit med hem hit. Vet inte riktigt vad jag ska ha den till, men den är sååå fin!

Så nu har vi ett garage att förvara diverse verktyg och annat skräp i. Vi har sju träd som vi tror kommer ge oss aprikoser. För visst är det aprikoser? Jag har för mig att de hade en orange färg vid besöket där i slutet av förra sommaren…

Vad gör man av aprikoser??? Förutom marmelad?

Karmisar Becca