Ett inlägg i samarbete med VaniMeli 
Produkter: Chunky blanket här och  T-shirt enchanting woods up & down här

Efter eldhärjningar väldigt nära, men ändå så långt borta…

 

Vi har ju befunnit oss 250 mil söder ut, men det har ju naturligtvis inte undgått oss att Trängsletbranden härjat förskräckligt nära vår stuga och att den i Ljusdals kommun påverkat många vi känner där.

För fyra år sedan var Salabranden mer än fem mil från vårt hus här. Ändå regnade det ner stora förkolnande barkbitar och stela svarta gräshoppor på vår gräsmatta som färdats med vindarna.

 

 

Så många hektar av skog som är borta och så många djur som inte klarat sig eller har fått sina marker förstörda.

Denna morgon innan fritids tog vi och reflekterade en stund över detta. Till det uppkom funderingar över det goda det förde med sig. När vi passerade en brandstation genom vår resa genom Polen kom det frågor om den brandbilen kanske hade varit i Sverige och hjälpt till.

Vi vet att vår kommun i Italien skickade brandflyg hit upp för fyra år sedan. Vi pratade om hur viktigt det är att hjälpa till om man kan och människors lika värde och om att inte dömma innan man har all fakta.

Det är ljuvligt att prata med dessa två småttingar om dessa stora frågor.

 

 

För övrigt är vi i full gång här hemma. Mini gjorde sin första dag på sitt nya fritids igår. Lyckligare sexåring får man leta efter. Han har ju längtat så!!!

Mini är lite småavis på att storebror redan har fått börja. Mini får hänga med mig på kontoret eller umgås lite med gamla M mellan varven några dagar till. Han börjar inte dagis förrän nästa vecka.

Stora M har satt tänderna i fastigheterna rejält. Gissa om det har kliat i hans arbetsnarkomantarm det här året när vi har varit borta. Att behöva leja bort praktiskt arbete på husen har inte varit hans grej. Både för att han gillar att jobba och kanske ännu mer för att han inte tycker att någon annan gör jobben lika bra…:))

Den här och nästa vecka har han dessutom min lillebror med sig som hårt slitande assistent och sommarjobbare. Jag tror de två har fått mer gjort nu i tre dagar än vad alla hantverkare lyckades åstadkomma under hela vår frånvaro Bortom Verkligheten.

 

Förvisso lite av nyhetens behag… Men det är riktigt skönt att komma hem till våra vanliga rutiner igen…

 

Karmisar Becca