Mormors Hovishus

Det tar sig sakta och säkert.

Att bygga själv tar sin tid. Inte bara i rena fysiska arbetstimmar. Tiden det tar att styra upp saker och ting runt leveranser, regler och byråkrati tar minst lika lång tid. Där till energin som rinner ur en när man behöver göra saker åt andra som egentligen borde styra upp sina egna saker…

Just nu har vi ett stort fönsterproblem… Två riktigt stora fönsterproblem var det från början, men nu verkar det som att ett av fönstren ändå är på väg.

Beställda med tio veckors leveranstid för 13 veckor sedan. För tre veckor sedan fick vi beskedet att de var skickade (de brukar då komma cirka en till två dagar senare). Efter tre dagar står det att de är levererade till mottagaren. Men vi har inte fått dem. När man kontaktar fraktbolaget, så kan de inte se vem som tagit emot det. Men mottaget det är det… Men de ska givetvis kolla upp det och återkomma. Vilket de naturligtvis inte gör.

Några dagar senare kontaktar vi själva, eller stora M då, de vi beställt fönstren av och jo de har skickat dem med nämnda transportbolag ovan. Efter vad som känns som femhundra samtal fram och tillbaka med dessa två företag tar då stora M tag i saken på sitt sätt. På sju minuter har han lokaliserat fönstren till den fabrik som tillverkar dem. De står kvar där och väntar på att bli hämtade!!!

Stora M är inte nådig att ha att göra med vid saker som detta. Men det är gudomligt att stå på ”rätt” sida när det händer. Min bästa problemlösare alla kategorier.

Så nu äntligen idag ska fönstren då gå iväg hit. Så för ungefär en timma sedan ringer transportbolaget. De har råkat krossa ett av fönstren… Leverantören eller säljaren av fönstren ringer också upp och berättar att det nu tar tio veckor att tillverka ett nytt. Fantastiskt! Men den som väntar på något gott… De kommer antagligen bli kanonbra bara de kommer hit hela…