En gång om året bakar jag i alla fall…

Mest för barnens skull antar jag. Det hör ju till att få till lite lussebullar och pepparkakor. Annars bakar jag väldigt sällan.

Jag har en dröm om att få till en rutin med en bröddeg varje kväll, kliva upp och baka ut den på morgonen och få till en bröddoft att vakna till för barnen varje vardag. Hur mysigt vore inte det liksom… Egentligen tar det ju ingen direkt tid och det är inte komplicerat alls, men än så länge har det förblivit en dröm…

 

 

I år har vi fått saffranet levererat direkt från Iran. Det var hela pistillmärken i vår påse. Inte lika finfördelat som jag är van vid i våra butikers småpåsar. Doftade helt gudomligt mycket och starkt. Vi fick påsen av en vän som varit hem till Iran och hälsat på sin familj i våras. Jag har sparat den till detta tillfälle.

 

 

Jag har en köksassistent med, som det känns när man öppnar kökslådan den står i, består av hundratals delar. De tar i alla fall upp en hel jättestor skafferilåda i mitt kök. Jag fick den i studentpresent av min farmor och farfar för också det, som det känns, hundra år sedan. Den har allt, mixer, degmaskin, beredare, skärdelar, hackfunktion, ja you name it. Dessutom som i nyskick fortfarande, otroligt nog. Degar älskar att jäsa i bakbunken som tillhör degdelarna. Av någon anledning jäser det aldrig på samma sätt i någon av mina andra bunkar jag har i lådan bredvid… Farfar kanske…

 

 

Funderar på om jag ska börja julpynta lite under veckan.

 

Är det för tidigt?

 

Tiden går ju försvinnande fort och vi firar ju aldrig julen här, så jag tänker att det kanske är ganska mysigt att njuta julen här hemma ganska länge i år… Få till lite belysning, klä granen till första advent eller så. Det är ju ändå inte den julgranen vi har på julafton. Kan inte det vara okej ändå?

Det är faktiskt bara 37 dagar kvar till julafton!

 

Karmisar Becca