Och vi har äntligen fått nya köksstolar

Som att sitta på en stol utan stolsdyna, så där som att man måste flytta kroppstyngden mellan den högra och vänstra delen av min rumpas sittyta hela tiden och känna sig som fyra år igen och inte nå upp till bordskanten för att stolen är för låg. Dessutom borsta bort mörkbruna fejkade skinnflagor från kläderna när man reser sig från bordet. Precis så har jag känt det de senaste två åren här hemma varje gång vid matbordet.

Aldrig mer stoppade stolar runt mitt köksbord

Men vad ska man ha då? Därav två år med mardrömsstolarna kvar runt bordet.

De ska ju vara snygga, praktiska, sköna och hållbara. Men kanske viktigast av allt för mig, tidlösa. Jag är ingen inredare. Jag vill inte ha något som är trendigt just nu. Jag vill helst ha mina möbler resten av livet. Och jag vill helst inte att det ska kännas som att man kommer hem till vem som helst. Jag vill att det ska kännas som att man kommer hem till mig.

Det blev Hans K

Jag gillar deras design och det är svenskt. Mitt soffbord kommer därifrån också och det är jag så där löjligt nöjd med. Om jag skulle rädda en sak ur huset om det började brinna, så är det just det bordet:))

Kanske nu då även köksstolarna. Det återstår att se. Huset känns nu i alla fall nästan dubbelt så stort. Vilken skillnad när de där svarta stoppade så kallade skinnstolarna åkte till tippen! Nu kan man gå runt köksbordet och spänna ut magen samtidigt!!!

Nu när nya stolar är på plats, så ska jag ta en kvarts rast. Det bör man göra mellan alla måsten. Jag insåg det någon gång i vintras. Det gör sådan skillnad. Bara stäng av i femton minuter. Gör något du inte måste utan bara vill.

Igår höll jag på att glömma bort det. När alla de där småpysselsysslorna bara dyker upp åt vilket håll man än vänder sig. Då är det så lätt att min rast prioriteras bort.

När jag igår kväll hade dukat bort från middagen, planterat ut mina kryddor, bytt vatten och fyllt på hö till Lennart, så gick jag in och började vika tvätten. Då ropar Minstingen ute från baksidan och jag släpper det jag håller på med en viss irritation och när jag kommer ut på uteplatsen säger han och pekar på soffgruppen:

– Sätt dig en stund där borta!

Jag hämtade min bok, gjorde en kopp kaffe och satte mig ute i kvällssolen och läste.

Tack snällaste Viggo för att du gav mig min kvarts rast.

Nu önskar jag alla en härlig fredag och en fantastisk sommarhelg med massor av avkoppling.

Karmisar Becca