Det gäller att passa på.

Nätterna börjar bli fuktigare och kallare. Det märks väldigt väl på våra morgondopp. Luften har inte hunnit bli varm ännu klockan sju på morgonen.

Så det gäller att utnyttja de sista tillfällena som ges till sommarfeeling.

Att jag hyser en viss avundsjuka till min mamma angående hennes hus är ju inte direkt en hemlighet. Hennes perfekt avvägda kryp in och hennes uteplats har fått till den där idealiska känslan när man beträder platsen.

Den där lugna, riktiga myskänslan i maggropen.

Jag tröstar mig en aning med att jag faktiskt äger huset och att jag kan bjuda in mig på räkor och bubbel nästan när jag vill.

Vad äter man istället för räkor?

Jag laborerar en del med min inställning till mat och dryck, djurhållning, miljö och min kropps mående för närvarande. Det innebär att jag verkligen försöker övergå till mer veganska matalternativ. Men det här med färska räkor och en riktigt fin köttbit är bland det godaste jag vet. Så jag är grymt kluven där.

Jag trodde ju i och för sig att det skulle vara svårt att välja bort bubbel och ett riktigt fint rödvin också, men det har ju visat sig vara lätt som en plätt när det finns så fantastiskt många goda alternativ att fylla glaset med.

Men vad ersätter jag de färska västkustsräkorna med? Eller den lokalproducerade hängmörade biffen? Eller för den sakens skull den egenfiskade fjällrödingen?

Kanske jag inte behöver det. Jag vet inte riktigt ännu. Om jag bara unnar mig det några få gånger. När det verkligen serveras rätt sort enligt mitt sätt att se på det. Eller så kanske jag vänjer mig…

Hur som så är det en process där jag inte riktigt vet ännu var jag landar. Time will tell.

Mammas uteplats, i ljuvlig sensommarvärme, smarriga räkor och vegansk majonnäs blandad med en liten del sambal oelek. Så svårt att låta bli… Det var jättemysigt och fantastiskt gott!

Här har vi nästan en helt vardaglig vecka. Grabbarna går på fritids och vi jobbar som vanligt tre av fem dagar.

Minstingen är så stolt över att få börja i skolan och få gå på fritids istället för förskolan. Bamsekramen han fick igår av en av fritidspedagogerna vid lämning bekräftar varför. Mina barn måste gå på landets bästa skola med de absolut finaste medarbetarna. Det är en enorm lättnad för mig att båda nu befinner sig under skolans paraply av många anledningar.

Det känns som att många pusselbitar faller in på rätt plats just nu. Jag tänker flyta omkring på den vågen en stund om jag får välja.

Allt gott till er!

Karmisar Becca