TVÅ GÅNGER BLIR RUTIN

Så fort man vänjer sig.

Hon hade två hjärntumörer för drygt en månad sedan. Vid det här laget vet ni att det är min syster det handlar om. Den ena opererades i en rasande fart. Vi hann inte blinka från att vi fått beskedet att cancern var tillbaka tills dess att den lumpna golfbollsstora tumören var borta. Den andra däremot ville de inte röra då den haft och fortfarande har begivenheten att växa väldigt nära det centrala nervsystemet och ryggraden. Strålning skulle få bukt på den var tanken.

Men sedan i fredags vet vi att de nu även vill försöka ta bort den andra redan imorgon.

Eller åtminstone försöka avlägsna så mycket som det går. Den växer tydligen snabbare än strålningsutrustningen bedöms kunna jobba. Vi säger attans till det. Kanske lite i det mildaste laget. Det kan vara så att vi uttryckt oss något skarpare.

Idag har vi varit på KS (igen) för inskrivning och genomgång och röntgen och provtagning och allt exakt likadant som för en månad sedan. Som rutin. Så fort man vänjer sig.

Det känns som att jag på mycket kort tid har lärt mig varenda våning på detta nya fina sjukhus. Människorna som jobbar på KS är fantastiska (jag har en ganska bra grund till det utlåtandet då vi numera tillhör både neurokirurgi, lungor, sarkomteam och en av de bästa för café Livets inkomstkälla). Lugnen själva, människorna som jobbar alltså, inte vi. Man kan inte annat än att känna sig trygg.

Här hemma i det vardagliga har vi förekommit håravfallet som kommer att inträffa. Hon är så vansinnigt vacker i denna ingen frisyr alls. Hennes huvudform är perfekt och hela hennes utstrålning blir om möjligt ännu härligare när håret försvinner. Det är vi också trygga med sedan tidigare. Hennes utstrålning och huvudform.

Förra gången håret åkte av, för drygt 15 år sedan, så hade jag en schäfer som satt bredvid och tittade förundrat på. När håret föll blev han alldeles förtvivlad och visade verkligen att han tyckte att något var fel. Han var inte med den här gången, men även här har vi fått mer rutin och det blev inte en lika laddad känsla.

Jag som gillar kontroll får nu förlita mig på rutin istället. För kontroll har vi inte. Det har inte riktigt sjukvården heller ännu. Över hennes cancerförlopp. Men inför imorgon har de det, kontroll.

Vi…vi har rutin.

Karmisar Becca

Publicerat av

Välkommen till en helt vanlig småbarnsmammas liv i en småstad mitt i Sverige, en dröm i Italien och ett hus någonstans bortom verkligheten.

2 reaktioner till “TVÅ GÅNGER BLIR RUTIN

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s