VAD ÄR DET MED NEW YORK

Färgsprakande, tilldragande, pulserande och beroendeframkallande.

För mig är Manhattan egentligen för trafikerat, turbulent och lite smutsigt. Det luktar av människors rökta gräs precis överallt. Så vad är det som gör att jag ändå gillar den så mycket?

Gottfrid’s på gågatan i Vänersborg. Det är den bästa jämförelsen jag kan komma på. När den godisaffären slog upp dörrarna i min barndomsstad. Allt som det fanns att välja på. Alla färger. Alla smaker.

Alla sorter var inte lika goda, men utbudet var som i en dröm. Svindyrt var det också. Men det var ändå värt det. Att köpa sitt godis där varje lördag, trots att Mattladans eller Stenbergs kiosks godis i Vargön var betydligt billigare. Upplevelsen hos Gottfrid’s var så mycket mer. Strunt samma för hektopriset.

Det är en alldeles livs levande fågel uppe till höger som torkar vingarna i vinden.

Att få göra New York med alla mina tre grabbar var än bättre. Nästan som två Gottfrid’s. Jag fick se staden genom både mina ögon och genom mina barns. De har så länge sett fram emot att få åka och att få uppleva deras fascination för denna stad var så härligt.

Vi bodde på Freehands den här gången. Smidigt hotell när man är fyra på ett rum och till ett rimligt pris ändå.

Staden har en dragningskraft som jag inte riktigt fullt ut förstår. Den har en kort väldigt intensiv historia som man bara inte kan motstå. Kanske jag någon gång kommer att kunna sätta fingret på vad. Eller kanske inte…

Burger Joint. En upplevelse i sig. Inte allt för enkel att hitta till. Testa vet jag.

Jag har åkt med min man, jag har åkt med kompis, jag har nu åkt med barnen. Tänker att jag kanske nästa gång borde åka helt själv. Att bara göra det på mitt sätt. Då kanske jag lyckas knäcka svaret med New York tilldragelse för gott.

Kanske. Nästa gång…

Efter en intensiv vecka på andra sidan Atlanten har jag nu hunnit hem och har packat om. Sitter vid min gate på Arlanda precis nu och väntar på boarding mot Amsterdam. Först. Sedan vidare till Italien. Idag reser jag själv. Först. Ska möta en fin vän i Pisa sen. Imorgon kör vi en bit inåt landet. Till en gammal goding med helt nytt sällskap.

Om förra veckans resa var fullspäckat intensiv och ganska uttömmande på energi (på ett bra sätt), så är denna det motsatta. Tor på ett ännu bättre sätt. Bara för mig.

Trevlig helg!

Karmisar Becca

Publicerat av

Välkommen till en helt vanlig småbarnsmammas liv i en småstad mitt i Sverige, en dröm i Italien och ett hus någonstans bortom verkligheten.

Lämna en kommentar