Det kan vara din egen eller någon annans historia.

Båda är viktiga. Att minnas och ta vara på historien, men också skapa och förvalta din egen.

I början av denna vecka hade jag förmånen att få återvända till en otroligt vacker plats med en formidabel historia som sträcker sig över mer än fem sekler. Att få möjligheten att spendera min tid i den historien tillsammans med dussintalet andra kvinnor och deras livserfarenheter och framtidsdrömmar skapar magi på riktigt.

Det händer något oförklarligt när man får träda in i en svär av likasinnade som man aldrig träffat tidigare på en drömlik plats med bara behagligheter vartåt man än vänder sig. Både bildligt vackert, smakmässigt och känslomässigt fint.

Familjen Buonvisi versus Familjen Mattsson

Villa Buonvisi byggdes i mitten av 1500-talet som en sommarstuga till familjens övriga 20-tal villor runtomkring Lucca i norra Toscana. Idag mer än 550 år senare är det familjen Mattsson från svenska västkusten som äger och driver det. Det skapar ett enormt historiskt perspektiv enligt mig. Att detta är möjligt idag är ju fantastiskt. Jag förstår också vilken enorm bedrift och hårt jobb det är av Mattssons att skapa denna oas för oss att få komma till. Att bara få koppla bort och slappna av och att för några dagar leva i en dröm av dofter, italienska smaker, olivlundar och vinrankor. Det är storsint att släppa in människor i sin dröm, så tack snälla ni för den möjligheten!
Villa Buonvisi öppnar upp vissa veckor varje år för B&B, så det finns möjlighet att stanna här några nätter även om man bara är ett litet resesällskap http://www.villabuonvisi.com.

Det blev dagar med många skratt, historier högt som lågt. Vi har sjungit i taxibilar, försökt gå på spökjakt, gjort bomber i poolen. Vi har också gråtit några skvättar över vad livet tagit med oss på. Vi har mötts i våra olikheter och likheter. Bjudit på kunskaper och vår sårbarhet. Det här med svensk jantelag och att inte bjussa på sitt har inte funnits i vår Buonvisibubbla.

Den förtjänsten tillägnar jag Malin och Linda som skapat denna möjlighet att mötas. Ni är väldigt duktiga på det. Tack för er förmåga kring detta. Det säger väl ganska mycket att vi faktiskt hade ett par i vårt sällskap som valde att komma tillbaka en andra gång. Eller hur?

Jag tar med mig hem vänner för livet, en flaska nypressad olivolja (revansch från min förra gång här och en helt annan historia), en bildbank av så många vackra må bra bilder och en känsla av att livet är fint att leva.

Tack alla!

Karmisar Becca